Innan du tar ett lån eller köper något på avbetalning kan det vara smart att kolla hur din ekonomi ser ut – ur bankens ögon. Det är nämligen inte bara du som bryr dig om dina pengar, utan även långivare och företag som vill veta om du brukar betala i tid.
Många vet inte att man faktiskt kan göra en kreditupplysning på sig själv, helt gratis. Här går vi igenom hur det funkar, varför det är bra att göra det ibland och hur du får tag på informationen utan att behöva betala något.
Vad är en kreditupplysning?
En kreditupplysning är en slags rapport som visar hur din ekonomi ser ut. Banker och andra företag använder den för att bestämma om det är säkert att ge dig ett lån, ett kreditkort eller låta dig handla på avbetalning. Den innehåller uppgifter som till exempel din inkomst, om du har betalningsanmärkningar, skulder, lån eller krediter. Det finns också information om hur många gånger någon har gjort en kreditupplysning på dig tidigare.
Det är alltså inte bara kontosaldot som räknas. Även gamla lån, tidigare problem med betalningar eller många kreditförfrågningar kan påverka hur du bedöms.
Därför är det bra att kolla upp sig själv
Många tänker inte på att det går att se samma information som banken ser. Men det är faktiskt ett smart sätt att hålla koll på sin ekonomi. Har du till exempel gamla krediter du inte längre använder eller en betalningsanmärkning du inte visste om, kan det vara bra att upptäcka det i förväg.
Om du planerar att ta ett lån är det ännu viktigare. Då kan du se om något behöver fixas innan du skickar in en ansökan. Det kan minska risken för att du får nej eller att du får en onödigt hög ränta.
Så gör man en kreditupplysning på sig själv
Det är ganska enkelt att göra en kreditupplysning på sig själv. Du loggar bara in på en webbplats som erbjuder tjänsten, till exempel minupplysning.se från Dun & Bradstreet. Där kan du snabbt se alla viktiga uppgifter, och det kostar ingenting.
Andra alternativ är Min UC från Upplysningscentralen, där du också kan kolla din upplysning. Hos UC kostar det dock 29 kronor om du bara vill göra det en gång. Det finns också ett abonnemang där du får bevakning av din kreditvärdighet över tid, men det är inget du måste ha.
Hos både UC och Dun & Bradstreet ser du bland annat:
- Dina inkomster från de senaste åren
- Eventuella skulder hos Kronofogden
- Om du har betalningsanmärkningar
- Alla dina aktiva krediter och lån
- Om du äger en bostad
- Hur många gånger någon kollat din kredit
Var kan man göra det gratis?
Viktigt att veta är att det finns två olika tjänster som båda heter Min Upplysning. Den ena är från UC och kostar, den andra är från Dun & Bradstreet och är gratis. Båda är seriösa, men det kan vara förvirrande eftersom namnen är likadana. Dubbelkolla alltid att du är inne på rätt sida.
Vill du inte betala något är det alltså minupplysning.se från Dun & Bradstreet som gäller. Det är helt gratis och du får tillgång till samma typ av information som företag får när de gör en upplysning på dig.
Påverkar det min kreditvärdighet?
Nej, när du själv kollar din upplysning registreras det inte som en förfrågan. Det är bara när banker eller andra företag gör det som det påverkar något. Ju fler sådana förfrågningar du har, desto sämre kan din kreditvärdighet bli, i alla fall tillfälligt.
Så det är faktiskt bättre att kolla min kreditvärdighet själv i förväg, istället för att låta flera långivare göra det.
Vad betyder kreditvärdighet egentligen?
Kreditvärdighet är ett ord för hur bra du bedöms vara på att betala tillbaka pengar. Har du fast inkomst, inga skulder och alltid betalat i tid? Då är din kreditvärdighet troligen hög. Har du däremot många lån, en betalningsanmärkning eller en osäker ekonomi så är den lägre.
Ju lägre den är, desto större risk tycker banken att det är att låna ut pengar till dig. Det kan betyda att du får nej på en ansökan eller att räntan blir högre. Genom att kontrollera kreditvärdighet regelbundet får du bättre koll och kan göra något åt det om något ser dåligt ut.
Vad visar en upplysning?
En vanlig kreditupplysning för privatpersoner visar bland annat:
- Namn, adress och personnummer
- Inkomst de två senaste åren
- Betalningsanmärkningar
- Skulder hos Kronofogden
- Hur många krediter du har
- Om du har fastigheter
- Civilstatus och om du har äktenskapsförord
- Hur många kreditförfrågningar som gjorts
Alla de här uppgifterna kan förändras. Du kan få en bättre inkomst, gamla lån kan bli återbetalda och anmärkningar försvinner efter tre år. Det är därför det kan vara bra att hålla koll – inget är permanent.
Vilka typer av kreditupplysningar finns?
Det finns två varianter som företag kan välja:
Personupplysning:
Detta är den mer detaljerade varianten. Den används till exempel när du ansöker om bolån eller större lån. Den innehåller i princip allt vi nämnt ovanför.
Mikroupplysning:
En enklare variant. Den innehåller bara grundläggande information som namn, adress och om du har någon betalningsanmärkning eller skuld hos Kronofogden. Den här sortens upplysning registreras inte och påverkar inte din kreditvärdighet.
Hur länge sparas informationen?
Olika saker sparas olika länge. Här är några exempel:
- Betalningsanmärkningar: Ligger kvar i tre år
- Skuldsanering: Sparas i fem år
- Missbruk av kreditkort: Ligger kvar i två år efter att kortet sagts upp
- Gjorda kreditupplysningar: Syns i ett år
Genom att veta hur länge något finns kvar kan du också planera bättre. Om du vet att en anmärkning snart försvinner kan det vara smart att vänta med att ansöka om nytt lån tills dess.
Hur ser man sin kreditvärdighet?
Om du nu undrar hur man ser sin kreditvärdighet, är svaret enkelt: logga in hos ett företag som erbjuder kreditupplysningar på privatpersoner. UC och Dun & Bradstreet är två bra exempel.
Du behöver bara BankID för att komma åt uppgifterna. På så sätt får du snabbt en översikt över din ekonomiska situation och kan se hur du ligger till.
