IQ är ett sätt att mäta hur bra man är på att tänka, förstå och lösa problem. Förkortningen står för intelligenskvot och visar hur snabbt och effektivt hjärnan jobbar. I ett IQ-test får man olika uppgifter som testar logiskt tänkande, minne och språkförståelse. Resultatet räknas ut på en skala där genomsnittet alltid är 100, och de flesta ligger mellan 90 och 110 – vilket räknas som normalt IQ.
Det handlar alltså inte om hur smart man är i allt, utan mer om hur hjärnan arbetar i just sådana tester. Många undrar hur det fungerar, vad som är vanligt och om man kan träna upp sin IQ – detta ska vi titta närmare på idag.
Vad betyder IQ egentligen?
IQ står för ”intelligenskvot” och är ett mått på hur bra hjärnan klarar av att tänka logiskt, lösa problem och förstå samband. Ett IQ-test består av olika uppgifter som mäter sådant som minne, språk, logik och hur snabbt man kan se mönster. Resultatet jämförs sedan med hur andra människor har klarat samma test.
Poängen räknas ut på en skala där genomsnittet alltid ligger på 100. Det betyder att ungefär hälften av alla som gör testet får en siffra över 100 och hälften under. Testet är alltså inte ett sätt att avgöra hur ”smart” någon är, utan mer ett verktyg för att jämföra hur hjärnan arbetar i olika situationer.
Vad är en normal IQ?
De flesta människor i världen har en IQ mellan 90 och 110, vilket anses som normalt IQ. Får man runt 100 ligger man alltså precis i mitten av skalan. IQ genomsnitt Sverige ligger också på 100, vilket helt enkelt visar att de flesta svenskar har ett normalt IQ.
Personer som får över 110 ligger alltså över genomsnittet, medan de som får under 90 ligger under genomsnittet. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett test bara mäter vissa delar av intelligens – inte kreativitet, känslor eller social förmåga. Många människor som inte har så hög IQ kan ändå vara väldigt kloka, påhittiga och duktiga i verkliga livet.
Hur går ett IQ-test till?
Ett IQ-test kan se lite olika ut, men grunden är densamma. Det kan till exempel vara att man får se bilder och ska lista ut vilket mönster som saknas, ord som ska fyllas i eller siffror som följer ett visst system. Testet mäter hur snabbt och exakt man kan förstå och lösa uppgifterna.
Ett vanligt skämt som många brukar säga är ”du har inte ens IQ för att öppna en dörr”, men IQ har faktiskt inget med det att göra. Det handlar inte om praktiska saker som att öppna eller stänga en dörr, utan om hur hjärnan tänker, tolkar information och löser problem. Ett riktigt IQ-test mäter alltså inte hur man klarar vardagliga grejer, utan hur snabbt och effektivt hjärnan arbetar när man ska förstå något nytt.
Olika typer av intelligens
Forskare har kommit fram till att intelligens inte bara är en enda sak, utan kan delas upp i flera delar. En brittisk forskare vid namn Charles Spearman upptäckte att personer som var bra på ett test ofta var bra på flera andra också. Han kallade det för den ”allmänna intelligensen”, eller g-faktorn.
Senare delade forskare upp detta i två huvudtyper:
– Kristalliserad intelligens handlar om att använda kunskap och erfarenheter man redan har – som när man vet vad ett ord betyder eller hur man räknar ut ett pris i affären.
– Flytande intelligens handlar om att lösa nya problem som man inte stött på tidigare – till exempel att snabbt förstå ett nytt spel eller en ny uppgift.
Båda typerna behövs i vardagen, och de samverkar hela tiden i hjärnan.
Är man född smart?
Hur hög IQ man får påverkas mycket av generna. Vissa föds med hjärnor som bearbetar information snabbare eller mer effektivt. Men miljön spelar också en stor roll, särskilt under uppväxten. Barn som får mycket stimulans, bra sömn och tillgång till utbildning får ofta bättre resultat på tester.
Studier på tvillingar har visat att ungefär hälften av skillnaderna i IQ beror på arv, och resten på miljö och träning.
Går det att öka sin IQ?
Forskning visar att det faktiskt går att träna upp vissa delar av sin intelligens. Särskilt den flytande intelligensen, som handlar om problemlösning, kan förbättras. Träning som stärker minnet och koncentrationen, som till exempel att lära sig språk, spela schack eller göra tankespel, kan ge små men märkbara resultat.
Ett känt exempel är en studie där personer tränade sitt arbetsminne med ett så kallat n-back-test i 20 minuter om dagen i några veckor. Resultatet visade att deras IQ ökade med några poäng. Det handlar inte om stora förändringar, men visar att hjärnan kan bli mer effektiv med övning.
Hur mäts intelligens i världen?
IQ-tester används över hela världen, och de är alltid anpassade så att genomsnittet blir 100 i varje land. På så sätt blir resultaten rättvisa oavsett var man bor. Det finns många olika testversioner, men de mest använda är standardiserade och testade noggrant av psykologer för att vara så rättvisa som möjligt.
Testerna är utformade så att de fungerar för alla bakgrunder, men språk, kultur och utbildning kan fortfarande påverka resultatet lite. Därför ska man alltid ta siffran som en ungefärlig bild, inte en exakt sanning.
Sambandet mellan IQ och livet i stort
Personer med högre IQ har i genomsnitt lättare att förstå komplicerade uppgifter, planera och fatta beslut. Forskning visar att de oftare klarar sig bättre i skolan och på jobbet, men det betyder inte att livet automatiskt blir enklare.
IQ påverkar inte hur man hanterar känslor, hur omtänksam man är eller hur bra man fungerar med andra människor. Många med medel eller lägre IQ lyckas väldigt bra tack vare andra styrkor som envishet, kreativitet och sociala färdigheter.
Kända personer med hög IQ
En av de mest kända personerna med extremt hög IQ var William James Sidis. Han sägs ha haft en intelligens mellan 250 och 300, vilket är nästan otänkbart högt. Han lär ha kunnat flera språk redan som barn och var ett matematiskt underbarn.
Andra som ofta nämns i samband med hög intelligens är personer som Albert Einstein och Stephen Hawking – även om deras exakta IQ-tal aldrig bekräftats.
Wechslers IQ-skala
Det vanligaste sättet att mäta IQ idag bygger på Wechlers IQ-skala som skapades av psykologen David Wechsler redan 1939. Den används fortfarande världen över. Enligt den ser gränserna ut så här:
130 och över – Mycket hög
120–129 – Hög
110–119 – Över normal
90–109 – Normal
80–89 – Under normal
70–79 – Låg
Under 70 – Mycket låg
De flesta ligger alltså någonstans i mitten. Men kom ihåg att IQ inte är ett mått på värde eller personlighet, utan bara ett sätt att se hur hjärnan jobbar med information och problemlösning.
